Sidensvansaren

Är en Nordkalottsfågel som man inte ser till under dom behagligare delarinna av året.
Men om höstarna drar dom i stora och ivrigt svirrande, ja silverklocksliknande, sjok söderut, där det finns en myckenhet av sommarens kvardröjande bär och äpplen att äta. Och som dom äter, dom rensar rent på allt, så att det återstår bara avskalade och färgfattiga skelett av höstens välfyllda skafferier. Sedan fortsätter dom så hela vägen söderut mot kontinenten. Men då börjar våren göra sej påmind och fåglarna längta hem till Norrland, Finland och märkligt nog Ryssland igen. På uppvägen däråt käkar dom knoppande blommor och allsköns hängen av sälg, aspar, popplar med flera, eftersom någon redan länsat naturens skafferi… Om somrarna gör dom vad dom kan för att minska myggplågan i norrländska skogs- och myrmarker genom att flaxa upp i luften och snappa åt sej av överflödet av feta myggor, vilket också får utgöra en stor del av vad ungarna matas med. Och det räcker åt alla…

HåG 1 december 2017

P.S. visst har fågelns namn nåt lite bögaktigt över sej...
så har den ej heller själv fått bestämma det. D.S.

 

- tillbaka -