Knölsvanarna

Ett Knölsvanpar hade landat i den lilla vattendammen en dag när
vintern flåsat dom i hasorna, men ännu inte hunnit lägga isen tillrätta
över vattenytan. Där kunde dom ses när dom med huvudena nerkörda i det kalla vattnet idogt rotade och letade efter något ätbart. Till synes var dom ganska nöjda med det då dom stannade kvar i flera dagar
och bökade runtersikring hela dammen, hela dagarna. Endast några smärre avbrott med andhämtningspauser, då också fjäderdräkten fick sig en överhalning med finputsning och allt, kostade dom på sej.

Emellertid så, efter några ytterligare dagar hade kung Bore bestämt sig för att anlägga isen, som väl får anses vara en av hans viktigare uppgifter när han sveper omkring med nordanvinden, och svanarnas rörelseutrymme krympte till endast några få meter åt alla håll. Och jag tänkte att så kan dom väl inte ha det. Mycket riktigt, för nästa morgon när isen var färdiglagd och täckte hela dammen, var svanarna försvunna.  Men hur och vart - jag hade då inte sett dom lyfta
sig med vingarnas hjälp och dragit. Så kanske hade dom dukat under. Och nu sitter fint på andra sidan isen och käkar av bottnens alla gosaker.
Sådant som bara svanar förstår sig på.
 

Alla helgons dag 2006

HåG

Knölsvanarna

 

Copyright råder
Copyright Göran Håkansson  Copyright

- tillbaka -

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

förefaller som snöfall faller här

(omkull)

?