Koskiten och maten

Koskit till maten, ja det låter inte gott, men det är vad folket i Indien har att hålla sej till. Inte så att dom äter den, men väl använder den som bränsle till sina spisar tillsammans med vedpinnar och annat som kan hittas. Problemet är att det blir så mycket sot och svarta flagor när man eldar sån skit, att alltihopa sedan blåser iväg upp på Himalayas snöklädda berg och där blir till världens solfångare! Det blir varmt när solen steker på och då smälter snö och is och rinner bort i vattendragen fortare än det bildas ny. Det tråkiga med det är det blir fulare än man är van vid, men framför allt att vattnet från snösmältningen rinner iväg och tar slut. Och då har folket snart inte vatten att ta till matlagning och annat längre, eftersom det tas just ifrån olika vattendrag som har sin upprinnelse på Himalaya. Därefter blir det väl ingen mer matlagning med koskitbränning eftersom det ändå inte finns vatten.

Nästa fas i händelseutvecklingen måste då bli att snön och så småningom även vattnet kommer tillbaka. Men inte till alla, eftersom dom svultit ihjäl drösvis här och där.
Arma indier.

Men en lösning finns i sikte då det numera finns enkla spisar som använder solen direkt som värmekälla (solspisar), och då behöver man inte elda med koskit och annat, utan kan använda den till att gödsla åkrarna med istället så att det växer bättre. Och blir ännu mera mat att koka sedan. Vattnet rinner i bäckar och floder och skidturer kan fortgå på dom mäktiga och vackra Himalayasluttningarna - också i framtiden.

© HåG 2009-11-15

- tillbaka -

    

- tillbaka -